Dela det här inlägget
I mitten av 2010-talet lämnade två europeiska visselblåsare, här kallade Person A och Person B, över information som de hade erhållit i sin roll inom ett multinationellt företag till en journalist. Dokumenten öppnade dörren för granskning av skattereglerna i det land där de arbetade, samt av den typ av skatterådgivning som företag A gav sina kunder.
I denna anonymiserade fallstudie kommer du att få reda på vad läckorna visade, vad som hände med de som anmälde händelsen och hur händelserna ledde till en stor förändring av regelverket i hela den europeiska unionen.
Bakgrund till fallet
I början av 2010-talet sände fransk TV ett reportage om skattebestämmelser i ett annat EU-land som var fördelaktiga för multinationella företag. I praktiken innebar det att företagen kunde minska sina skattebetalningar dramatiskt genom att omfördela vinster som gjorts på annat håll till det landet eller genom att upprätta lån mellan dotterbolagen. Som ett resultat av detta hade EU-nationen lockat till sig många stora företag, och stora revisionsföretag hjälpte dem att dra nytta av dessa regler.
Många av dessa företag var bara symboliskt baserade på det territoriet. Istället var de endast registrerade där för att dra nytta av det fördelaktiga skattesystemet.
Vid den tidpunkten orsakade det bara en mindre uppståndelse, men två år senare nådde nyheten tidningarna runt om i världen som ett resultat av en kollektiv insats under paraplyet av International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ).
ICIJ rapporterade att utredningen omfattade vittnesmål från anställda på flera revisionsbyråer. Det multinationella företaget, vars anställda Person A och Person B hade tagit kontakt med journalisten, var dock det enda företag som lämnade in ett officiellt klagomål till myndigheterna.
Vad hände sedan?
Inom några månader efter publiceringen av dokumenten meddelade åklagarmyndigheten i det europeiska landet att de hade åtalat person A för bland annat stöld och avslöjande av konfidentiell information och affärshemligheter. Åtalet följde på ett klagomål från hans arbetsgivare, där person A hävdade att den information han hade delat var av allmänt intresse och att han inte hade hackat sig in i system eller delat skyddade dokument.
Under de följande månaderna åtalades person B för samma brott, bland annat för att ha delat med sig av skattedeklarationer från företag i USA som hade dragit nytta av den fördelaktiga skattemiljön.
Dessutom åtalades journalisten som rapporterade de ursprungliga läckorna för sin del i avslöjandet av dokumenten.
Vid rättegången befanns visselblåsarna skyldiga och fick villkorliga fängelsestraff och böter. Journalisten dömdes till böter. Därefter följde ett överklagande där straffen sänktes och journalisten frikändes. I ytterligare ett överklagande till en högre domstol fick person A status som visselblåsare och hans dom upphävdes, men inte person B. Det krävdes ytterligare två överklaganden till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att det skulle beslutas att person B:s dom stred mot hans mänskliga rättigheter. Han frikändes slutligen 2023, nio år efter de första avslöjandena.
Konsekvenser av fallet
Fallet ledde till två viktiga följder. Efter allmänhetens reaktion på revisionsbyråernas och deras kunders verksamhet införde EU ny lagstiftning för att reglera verksamheten för skatteförmedlare.
Fallet åberopades också vid utarbetandet av EU:s direktiv om visselblåsning som ett exempel på varför visselblåsare behövde formaliserat skydd efter att ha lämnat sina rapporter. Direktivet skyddar specifikt alla som "hade rimliga skäl att tro att den information om överträdelser som rapporterades var sann vid tidpunkten för rapporteringen och att sådan information omfattades av detta direktivs tillämpningsområde".
I direktivet anges också följande:
"Det bör inte vara möjligt att förlita sig på enskilda personers rättsliga eller avtalsenliga skyldigheter, såsom lojalitetsklausuler i avtal eller sekretessavtal, för att förhindra rapportering, neka skydd eller bestraffa rapporterande personer för att de har rapporterat information."
Visselblåsarnas arbetsgivare fick negativ press efter ärendet. Mycket av fokus låg på de klagomål som framförts mot Person A och Person B, vilket kunde ses som repressalier.
Lösningen
Att utbilda intressenter, från högsta ledningen och nedåt, om vikten av att förhindra repressalier mot visselblåsare bör spela en central roll i er policy för visselblåsning.
För att ytterligare förbättra effektiviteten i dina visselblåsningsprocesser kan du använda IntegrityLog. Det möjliggör konfidentiell online-rapportering och säker datalagring, samt använder en tydlig instrumentpanel som hjälper dig att uppfylla deadlines och förbli följsam. Boka en demo för att ta reda på hur IntegrityLog kan spara tid och ansträngning för dig idag.
Referenser och vidare läsning
- Hur man uppmuntrar visselblåsning (och varför det är nyckeln till efterlevnad)
- 4 Intressanta Exempel på Visselblåsning på Arbetsplatsen
- Vad är skillnaderna mellan en uppförandekod och en etikkod?
- Hur man ställer in mål för efterlevnadsplaner som ger resultat
- De 20 efterlevnadskulturfrågorna att ställa i din nästa undersökning
